MISS TURKIA

Nu är första gången jag sätter på min dator på två dagar, har verkligen inte orkat sitta vid datorn förutom i skolan på lektionen. Jag somnade förut efter att Tampis och Sofia hade gått. Vid 7 tiden plingade det på dörren och inga mindre än Denis, Tampa och Eljas stod utanför. Vi drack kaffe/chaaai och chillade bara. Det var trevligt faktiskt :)

Senare stack jag, Denis & Tampa som för övrigt tror på den heliga kon (hindu) HAHA till min bror. Nu är jag hemma igen, ska läsa lite bloggar som jag inte gjort på ett tag och sedan ta mig en dush. Funderar på att laga något att käka också har inte ätit sen i skolan förutom glasstårta -.- och sedan ta mig en dush och hoppa i säng.

Moster jag kan inte tro att du ska begravas, det känns så overkligt att bara säga det. Min spralliga moster liksom, vem kunde ana det? inte jag i alla fall.. och ingen annan i släkten heller tror jag. Du var den som väckte liv och brydde dig om alla. Du höll ihop oss. Du var kärnan.. Jag vill inte säga adjö, men jag måste. Tårarna har inte slutat rinna ännu. När jag är ensam känner jag mig så tom inombords, alla känslor rusar igenom hela kroppen och jag vill bara rivas i stycken. Du kommer alltid leva kvar inom mig, det lovar jag och svär på. Jag älskar dig..