Det är inte lätt när det är svårt
Jag, som säkert många andra har kärleks problem.
Jag och min första och ända pojkvän va tillsammans i 3 månader hade ett uppehåll på 2 veckor blev sedan tillsammans igen, tog slut efter en vecka. Både han och jag har svårt att släppa taget om varanndra men istället för att prata om saker och ting så bråkar vi bara.
Det blev alldeles för jobbigt för mig att vara i ett förhållande där vi bråkade så fort vi pratade med varanndra i princip.
Nu på ungefär 3 veckor (sen det tog slut mellan oss för sista gången) så har vi inte pratat med varanndra.
Jag älskar honom alldeles för mycket för att släppa taget och jag vet att han älskar mig lika mycket nu som han gjorde då. (Han har själv sagt det.)
Jag vet inte vad jag ska göra? Jag vill så gärna få honom tillbaka men han svara inte på mina sms längre.
Vad kan jag göra?
Tack på förhand
/O
Hej smurfen!
Jag förstår dig när du säger första och enda. jag förstår dig precis. jag kan börja med att säga att du borde ta kontakt med honom. Du kommer gå och grubbla dag ut och dag in med tanke på att han är din första. Den enda du har ett så fint minne med, den enda du tänker på eftersom att du inte har någon annan att tänka på. Det finns ju bara han.. Bråk i förhållande är det värsta som finns, det känns som att någon skär en med kniv och aldrig slutar..
Det är såhär: killar brukar ha svårt för att svälja sin stolthet och erkänna att de fortfarande känner något för flickan, de är liksom rädda över att se ut som en pajas i folks ögon. De vågar helt enkelt inte ta första steget. De puttar bort en så fort man vill reda ut det. Just på grund av stoltheten. Jag vet hur nervöst och hur liten du kommer känna dig, men samla dig mod och gå hem till honom om du inte får tag på han via telefonen. Säg att du fortfarande älskar honom och att du vill att ni reder ut detta tillsammans.. mycket mer kan du inte göra, jag är ledsen. Du tar det största steget och ber honom dessutom, så mer kan du faktiskt inte göra.
Jag har själv haft det snarlika, jag hoppas att det går bra och att du mår bra.
Deppa inte vad du än gör. Blir det fel: gå ut och ha roligt med vänner, var inte ensam!!
Hoppas jag var till lite hjälp i alla fall :) puss !
Hej selma =) vill bara börja med att säga att du otroligt vacker och du verkar vara en riktigt bra tjej med ett hjärta utav guld!
Nu ska du få höra om min riktigt jobbiga situation... Jag och mitt ex (han är alban) va tsm för cirka tre år sen och han gjorde verkligen allt för mig bokstavligen allt. Han tog mig före allt och alla och behandlade mig som en prinsessa, han gick ifrån sina kompisar när jag ringde bara för jag skulle höra bättre i telefonen, han presenterade mig för sina föräldrar och kompisar som om jag vore de finaste han hade, han sa massa fina saker när vi träffades och höll min hand framför alla, han va väldigt överbeskyddande han flippade några gånger på några killar som hållt på med mig när vi va tsm men de tycker jag bara va bra att visade att han brydde sig men de ska ju inte vara överdrivet såklart, han brydde sig inte vad andra sa om oss ja du förstår... dröm killen. Men jag va riktigt dum och insåg inte hur bra jag hade de, när vi hade varit tsm i ett år började jag skita lite i han, brukade inte svara när han ringde ibland, va kall när vi sågs osånt.. så vi bestämde oss att ta en paus ifrån varandra i några månader och då hittade han en tjej och dom blev tsm. Dom va tsm kanske i ett halvår och då hörde han av sig för första gången igen, han sa till mig: Hej de va länge sen lalala, vill du ses? jag tänkte aa varför inte liksom kör bara. När vi träffades höll han på med mig han kysste mig på kinden osånt medans dom va tsm -.- och nu har dom varit tsm i 2 år och jag och han har träffats lite då och då gånger medans dom fortfarander varit tsm men jag lovar alltså han är heeelt förändrad, varje gång vi ses håller han på med mig och han har börjat skryta också massor de är absolut inte likt han! han skulle aldrig ha tanken av att träffa en annan tjej när jag och han va tsm. De jobbiga är att jag fortfarande gillar honom så grymt mycker han är min första kärlek och 1 år är ett bra tag om man träffas nästan varje dag, brukade ju sova hos han och allt.. Alla vi tre bor i samma stad också så varje gång jag ser dom 2 tsm så fylls mina ögon med tårar och allt bara faller ihop inombords. Jag har haft problem med hans tjej också hon dör verkligen för han, hon har ingen fb, mobil, killvänner bara föratt visa hon vill ha han föralltid. Hon vet mycket väl att jag och han träffas men de hindrar inte henne från han nejnej... hon bara flippar på mig men hon skulle aldrig ge upp honom och varje gång jag och han träffats i smyg har de kommit fram på något sätt till henne att vi träffats och då ringer hon upp MIG och säger din hora lalala ska slå dig lalala träffa inte min pojkvän men vafan de inte jag som gör fel de är ju han som är en idiot och hon borde hålla reda på sin pojkvän och inte flippa på mig medans till han säger hon inte ett skit för hon är så jävla rädd att förlora honom för han vet att om han lämnar henne kan han få andra tjejer för han ser bra ut liksom tjejer vill ha han du förstår, och jag vet jag borde inte träffa han men jag är så svag för han och de jag och han hade tillsammans va magiskt, jag är egentligen en stark person som vågar säga nej men när de gäller han... inte en chans.
De jobbiga är att jag ska börja samma skola som han och hans flickvän i höst och jag kmr se dom två ihop varje jävla dag... vet inte hur jag ska hantera de :/
Oj detta blev mer än jag tänkt mig hehe, hoppas du kan ge mig lite tips och råd hur jag ska hantera detta på bästa sätt.
Hoppas du orkade läsa allt haha (a) sköt om dig, stor kram <3
