MISS TURKIA

anonym: jag vill helst vara anonym därför skrev jag inte mitt namn :) men kan iallafall säga att jag kommer från Jönköping och är 93a . Men tänkte fråga dig om lite råd om kärlek och så eftersom har sett att du hjälpt vissa med deras kärleksproblem och hoppades på att du kunde hjälpa mig.

Det är såhär att jag var tillsammans med en kille i några månader och ett halv år innan hade han gjort slut med sin dåvarande flickvän (hon älskar honom fortfarande) som han hade varit tillsammans med i 2 år ungefär, jag tyckte det var ganska jobbigt att medans jag och han var tillsammans så gillade/älskade hon honom men sen när vi gjorde slut så hade vi fortfarande kontakt, vi träffades och allt. Han vart sur så fort nån kille skrev till mig och sa att han inte ville ha något med mig, det var väldigt jobbigt att höra honom säga det eftersom det tog väldigt mycket, men ändå så skrev han med andra tjejer? Han anklagade mig för saker jag inte ens hade gjort utan det var han som hade gjort dom sakerna. Och under en period, nåra veckor så pratade vi inte alls med varandra och då började han träffa sitt ex igen även om han inte alls hade några känslor och det för henne vilket jag tyckte var fel för sista gången innan han börja träffa henne så sa han att han ville ha tillbaka mig.. Ibland känner jag att jag inte alls känner något för honom men att jag är så van att ha honom där och intalat mig själv att jag fortfarande älskar honom och därför tror jag att jag gillar honom fortfarande. Han sa till mig och säger till mig fortfarande också att det han och hon hade trodde han var kärlek tills han träffa mig, och att då insåg han vad kärlek var. Och nu pratar vi med varandra igen men som vänner, snälla hjälp mig.. Jag vet inte hur jag ska göra med honom tycker hela den här situationen är väldigt svår för mig, asso ska jag skita i honom eller vad?!?!

Puss och kram.. Hoppas du kan svara på det här..

SVAR:

Hejhej! Absolut, jag förstår att man inte alltid vill blotta hela sig själv när man berättar en privatsak. Det är inga problem! :)

Det är alltid svårt att vara med någon vars ex man vet fortfarande springer efter killen man själv tycker om. Men varför ska du låta andras tankar & känslor påverka ditt eget? ta dig själv i första hand någon gång, det har jag börjat göra & tro mig det känns hur bra som helst efter ett tag. Lägg inte ner din energi på folk, använd din energi till din fördel istället och nej det är inte egoistiskt. Någon gång måste man ta för sig och skita i alla andra inklusive din pojkväns ex. Och hur hårt det än tar på krafterna: försök att bara skaka av de !


Jag tror att din kille blir sur på dig för att han fortfarande tycker om dig, men också för att han vill ha makt över dig, han vill kontrollera vad du säger & gör och han vill inte att någon annan kille som kanske fångar ditt hjärta direkt, ska ta hans plats. Han vet säkert att det finns bättre än honom, därför håller han dig SÅ HÅRT även att ni inte är tillsammans fortfarande. Att han anklagar dig för saker som du inte har gjort, men som han gjort däremot är bara för att han inte vill svälja sin stolthet & be om ursäkt. Jag känner igen det där väldigt mycket, been there done that.. Han vill visa att det är han som bestämmer & det kvittar om han pratar med tusen tjejer (även att han nekar det) men du får inte öppna käften till någon kille. Antingen träffar han sitt ex för att han inte har kommit över henne, känner en saknad eller bara behöver närhet ELLER så är det för att göra dig svartsjuk.

Det du har skrivt påminner väldigt mycket om mig själv för sisådär ett halv år sedan. Jag saknade mitt ex, jag rörde aldrig en annan kille för jag hade bara mitt ex i huvudet, jag intalade mig själv att jag tyckte om honom och att det var vi två mot världen, att allt skulle bli bättre mellan oss, jag intalade mig själv om att vi skulle hitta tillbaka till varandra förr eller senare, jag grät väldigt ofta & frågade Gud varför Han gjorde såhär mot mig. Jag bad till Gud och sa Du vet att jag och K älskar varandra, varför håller du oss isär? men vad hände? vi gick aldrig tillbaka till varandra, för Gud visste att vi kanske inte var så kära i varandra som vi intalat oss själva. Han var min största kärlek & jag älskade honom innerligt när vi var tillsammans, men jag antar att känslorna tog slut efter att jag lämnade honom. Sen kände jag nog bara en saknad, och då intalade jag mig själv att jag fortfarande älskade honom ?!

Det kanske är så du gör. Jag vet: du saknar hans doft, hans kramar, hans pussar, hans närhet, du saknar bara att hans ögon kollar in i dina, hans leende, han skratt och bara ett korkat ord som han brukar slänga ur sig som får dig att skratta.. Men det kanske är dags att gå vidare? att öppna ögonen & se världen. Det finns mycket kvar att hämta, bara för att du och din pojkvän inte är med varandra betyder det inte att världen har stängt dig ute. Du har mycket att se & lära. Vissa saker växer man aldrig ifrån, jag har fortfarande mina nallar ifrån mitt ex, och jag bär fortfarande armbandet jag fick av honom men det betyder inte att jag fortfarande älskar honom, det bara känns bra att ha det såhär. Så gör det som känns bäst för dig. Ta dig en riktig funderare. Om du vill gå vidare ska du definitivt sluta prata med honom "som en vän" för både du och jag vet att det är inte vän du vill vara till honom.. du vill mer än så. Vänskap med känslor fungerar aldrig. När du inte känner något för honom längre: då kanske ni kan få en underbar vänskap tillsammans. Men håll dig borta ifrån honom om du vill gå vidare, tills du inte känner något för honom längre. Du får gärna återkomma.. :)
puss fina du, önskar dig lycka till.