MISS TURKIA

Denna natten gjorde jag något dumt. Jag hörde av mig, och det var nog de värsta jag gjort på jävligt länge. hur kunde jag vara så dum? detta är ingen ide, inte efter allt du gjort. jag har insett det nu. jag vill aldrig mer veta av dig. jag ska börja om på nytt och jag har många omkring mig som hjälper mig. det är fult av mig att sitta och säga att du inte är värd någonting, för en gång i tiden var du värd hela världen. Jag ska inte säga att jag hatar dig, för då ljuger jag. Och jag ska inte säga att jag ångrar mig för man ska aldrig ångra något som en gång fått en att le. Till en början var du underbar, men sen förändrades du och det är inte alltid man kan bli sitt gamla jag igen. det var såhär det skulle sluta antar jag. Jag ångrar inget, för jag lärde mig något av de. Jag lärde mig att till mitt nästa förhållande: jag ska inte lita på en människa så snabbt, jag ska inte vara svartsjuk, jag ska inte bli sur för småsaker, ska jag kämpa mer, jag ska bevisa att jag älskar honom, jag ska "hålla gnistan vid liv"

för två timmar sen grät jag, men just nu känner jag ingenting, absolut ingenting. det känns som en lättnad, som om en fågel bär mig.. och jag svär på min storebror att jag talar sanning.