MISS TURKIA

jag vet att ni kommer förstå texten nedan och jag skiter fullständigt i det faktiskt! jag måste få skriva ut vad jag tänker och vad jag känner ibland. och nej jag är inte deprimerad, denna dagen är viktig för mig bara och så enkelt är det. det känns som att man måste förklara och "skydda"sig innan man kan skriva något känslomässigt även att de är ens egen blogg. helt otroligt! ni får tycka och tänka vad fan ni vill, ni får se mig som en hund, som en korkad idiot eller som en modig människa som vågar svälja sin stolthet och skriva ut sina känslor. för mig kvittar det - kom ihåg det!!

idag om två månader kommer jag sitta och undra varför det blev såhär.
jag kommer tänka tillbaka på den där kalla vinterdagen, den där vinterdagen då jag mötte dig för första gången. jag kommer fråga mig själv tusen frågor, jag kommer fråga varför du inte är här och jag vet mycket väl att jag inte kommer få något vettigt svar. ett år sen jag fick min första kyss av dig. ett år sen du la dina armar om mig för första gången, ett helt år sen. men tiden har gått så otroligt fort och jag hoppades och drömde om att du fortfarande skulle vara vid min sida, idag om två månader. jag trodde aldrig att detta skulle hända, jag trodde aldrig att vi skulle gå skilda vägar för vi skulle hålla ihop, vi skulle kämpa tillsammans. det var vi två mot världen. denna dagen om två månader kommer jag otåligt vänta på ett sms, ett samtal, ett brev, ett mejl, en dörrknackning som jag innerst inne vet att jag inte kommer få, men jag kommer ändå vänta bara för att det är vår dag idag, om två månader. bara våran dag. och den kommer alltid vara speciell, kvittar vad. jag kommer minnas den dagen, för alltid. för all framtid.

- detta är bara mänskligt.